#133. Bäste Arne!

Bäste Arne!

En vän gjorde mig idag uppmärksam på att du har nämnt mig i ett inlägg på dagens Dagens Seglora. Eftersom du tydligen läser min blogg (tack för det!) så vet du att jag sällan läser er. Det brukar inte vara så uppbyggligt, brukar jag tycka.

Tyvärr måste jag göra dig uppmärksam på att du tydligen inte har läst mitt blogginlägg särskilt noga. Jag föreslår att du gör det, innan du skriver en text som så tydligt visar att du (förhoppningsvis omedvetet) feltolkar och felciterar.

Du skriver exempelvis:

”Det finns två återkommande drag i de kristna gemenskaper som har urartat. Det ena är en bokstavstrogen läsning av bibeln som inte ger utrymme för en intellektuell granskning av tron och det andra är en stark övertygelse om att ha rätt teologi i förhållande till andra.

Ett tolkningsföreträde ger en debattör rätten att bedöma andras teologiska läsningar, som när Helena Edlund kallar KG Hammars teologi för 'nedvärderande' och kallar hans tolkning för 'tendensen att bortförklara, relativisera och analysera sönder Bibelns ord för att få dem att passa våra personliga önskemål' och samtidigt uttrycker att 'du inledde eran när Svenska kyrkan avkristnades…'”

Om du har läst min blogg borde du veta att jag brukar skriva om att olikheter berikar. Men jag brukar också hävda att det måste finnas en minsta gemensamma nämnare och jag har problematiserat det faktum att personer som lyder under prästlöftena förnekar den kristna trosbekännelsen, betraktar Bibeln som en bok i mängden och läser densamma genom att plocka russinen ur kakan.

Jag tror att det ska betydligt mer till innan den kristna gemenskapen urartar, än att någon påtalar detta faktum.

Däremot hävdar jag med bestämdhet att det blir bekymmersamt för en kristen kyrkas legitimitet när inte ens de som har i uppdrag att företräda henne ser Kristus som mer än en tankekonstruktion eller en profet i mängden.

En annan detalj i din text är att jag faktiskt inte skriver att jag anser att KG Hammar inledde kyrkans avkristnande. Jag skriver:

”Ibland har jag hört folk påstå att det var med dig som förfallet inleddes. Med det brukar de mena att du inledde eran när Svenska kyrkan avkristnades. Det är ganska hårda ord, det håller jag med om, och hittills har jag faktiskt försvarat dig.”

Det är ju en viss skillnad, eller hur? Och vad är det jag egentligen skriver när du påstår att jag kallar Hammars teologi för nedvärderande? Jo, jag skriver så här:

”Du skriver att 'Kristus är alltså en tankekonstruktion för att uttrycka erfarenheten av gudsnärvaro' och tillägger att du inte ser något nedvärderande i att säga att något är en tankekonstruktion. Men vet du vad? Jag tycker det är nedvärderande. Jag tycker det är nedvärderande att säga att Kristus är en tankekonstruktion. Enormt nedvärderande, faktiskt.

För mig och många med mig är Kristus så långt ifrån en tankekonstruktion som man kan komma. För mig är Kristus Levade Gud, med kraft att omvända, upprätta och göra mirakel – även i vår samtid.”

Jag står för vad jag skriver. Varje ord. Men var då vänlig att låta dem förbli i sina sammanhang.

Nåväl, Arne. Det är enkelt att förivra sig när man skriver om något man brinner för. Det må vara hänt. Men det som är mer allvarligt än att du felciterar, är att du säger dig värna något som du själv ringaktar.

Du skriver en artikel vars uttalade budskap är att poängtera vikten av att vi bemöter varandra med respekt inom Svenska kyrkan. Om du läser mina blogginlägg ordentligt, ska du nog märka att jag försöker hålla en respektfull ton även i min kritik och skilja på sak och person. Kanske lyckas jag inte alltid till fullo, men jag försöker.

Du håller säkert med mig om vikten att föregå med gott exempel, men jag måste erkänna att jag inte anser det särskilt respektfullt att felcitera den man vill misskreditera och samtidigt nämna denna person i samma andetag som Anders Behring Breivik (igen!)och Jim Jones (nytt grepp!).

Jag vore tacksam om du ville specificera vilka likheter du anser att jag har med två uppenbart sinnessjuka massmördare. Men innan du gör det, läs igenom min text igen. Det får även ni övriga göra.

Eftersom du tycks ha missat att länka till den, så gör jag det. Mitt brev till KG Hammar finns här, som #128.

Ett tips oss skribenter emellan är annars att alltid länka till källorna man citerar, så gör man det möjligt för läsaren att både läsa ursprungstexten och göra sin egen bedömning av den.

Frid och Nåd,
/Helena