#138. Kristofobi i avslutningstid

Det var inte en fråga om om, utan om när. I takt med att luckorna i adventskalendrarna öppnas uppstår frågan lika säkert som amen i kyrkan: ska skolavslutningen hållas i kyrkan eller ej?

Lokalorganet Norrtelje Tidning meddelar i en artikel att kristofobin i Norrtälje nått oanade höjder. Inte bara ansåg Kvisthamraskolans rektor församlingens kyrka vara så skadlig för barnen att man istället valde att hålla avslutningen i skolans gymnastiksal – nej, rektorn tog ytterligare ett steg för att garantera att ingen otillbörlig kristen skolning eller påverkan sker.

Texterna till julpsalmer och julsånger skulle censureras.

En förälder berättar: ”Barnen kom hem och var ledsna, de förklarade att de inte skulle få sjunga ord som gud, kristus och jul. Detta för att man är rädd att någon ska känna sig diskriminerad.”

Att det är rädslan för att någon ska uppfatta sig diskriminerad som ligger bakom de impopulära besluten bekräftas av rektorn. ”I diskrimineringslagen anges att ingen får diskrimineras på grunder som rör kön, sexuell läggning, religion, etnicitet ... Om ett endaste barn riskerar att uteslutas på grund av saker vi gör i skolan så får vi inte göra det”, säger rektorn till Norrtelje Tidning.

Med den inställningen får nog skolan lägga ner all form av verksamhet. Sanningen är nog att det alltid kommer att finnas föräldrar (mer sällan barn) som har invändningar mot skolans verksamhet. Det är bra att skolan lyssnar och tar hänsyn, men det kan inte vara rimligt att blotta misstanken om att någon kan komma att känna sig utesluten förhindrar majoriteten från att fira en önskad tradition.

Nåväl.

Föga förvånande gick både barn och föräldrar i taket över initiativet och inget ont som inte för något gott med sig. Tydligen har skolans rädsla för julens kristna inslag fått föräldrarna att organisera sig. När tidningsartikeln skrevs var omkring femtio föräldrar medlemmar i den nystartade Facebookgruppen Rädda julen i Kvisthamraskolan Norrtälje. I skrivande stund är antalet medlemmar 330.

Resultatet lät inte vänta på sig. Rektorn har nu ändrat sig. Julsångerna får framföras. Ocensurerade. Till Norrtelje Tidning säger han att det ”skedde ett missförstånd som ledde till ett förhastat beslut”.

Att korrigera förhastade beslut är ju alltid ett steg i rätt riktning, kan jag tycka. Men skolbarnen är även fortsatt hänvisade till gymnastiksalen. Att följa barnens önskemål och besöka kyrkan är inte att tänka på. När det blev känt att man planerade att bojkotta skolans avslutning i gymnastiksalen och på eget initiativ besöka kyrkan istället, skickade rektorn istället ut ett informationsbrev där han upplyste om att det råder skolplikt...

Informationsbrevet har lagts ut på Facebookgruppen och kan läsas här. Notera gärna användandet av VERSALER.

Till Norrtelje Tidning specificerar han sig:

”Det verkar finnas en tanke om att skolan ska genomföra kristna traditioner. Men det är den etik som kännetecknar kristen tradition, genom bland annat rättskänsla och generositet, som vi ska förmedla. Det är inte samma sak.”

Nej, det är inte samma sak. Men skolan har de facto till uppgift att skola våra barn, och i den uppgiften ingår att utbilda dem om att det som nu marknadsförs som ”vinterfest” ursprungligen kallades för jul, att majoriteten svenskar firar jul, varför dessa firar jul och hur detta kan ske – och pedagogisk forskning visar att man lär sig allra bäst genom att få uppleva.

Allra viktigast är det väl att undervisa de barn som av en eller annan anledning inte får denna skolning hemifrån? Jag har mött många konfirmander som aldrig tidigare besökt en kyrka förutom under skolavslutningarna. Är det schysst att förneka dem den allmänbildningen?

Jag upprepar vad jag tidigare sagt angående skolavslutningar i kyrkor: Hittills har, mig veterligen, inte en enda elev självantänt eller fått bestående men av att höra en bön eller utsättas för en välsignelse. Däremot tror jag mig veta att en ansenlig mängd barn uppskattat detsamma.

Men i ljuset av att SVT denna december lär våra barn att det var familjen Hedenhös som uppfann julen, så är inget längre förvånande.

För egen del stärks jag av den kraft som kyrkan, bönen och välsignelsen tillskrivs. Är vi så ”farliga” så måste vi ju ha verkligt sprängstoff att erbjuda!

Dessutom kan jag inte hjälpa att fundera på hur de censurerade julpsalmerna löd...

PS. Under kvällen tycks Facebookgruppen ha tagits bort från allmänhetens blickar. Tydligen hade gruppen uppmärksammats av krafter som belyste detta ur ett annat perspektiv än föräldrarna önskade. Norrtelje Tidning finns dock kvar. DS.