lördag 31 augusti 2013

#104. Perspektiv

Omkring år 970 drev någon ner den första pålen till stavkyrkan som skulle byggas nedanför stormansgården på kullen i byn Tyelse. Bygden skulle kristnas på order från kung Harald Blåtand.

Det har hunnit gå ettusenfyrtio år sedan dess. Pålarna är sedan länge förmultnade. De enda spåren är mörka cirklar i den omgivande jorden, nogsamt registrerade av arkeologer. Nu vilar resterna av byns första kyrka, tillsammans med dem som begravdes vid henne, någonstans under gräsmattan vid vårt församlingshem.

På en oansenlig plats i Malmö museum hänger en oljemålning av stavkyrkan i Tyelse. Tavlan passerar lätt obemärkt. Motivet är ett litet, oansenligt bygge, knappt ett hus. Omålat, fönsterlöst. Långt ifrån kyrklig prakt och ära. Inget guld, inga skrudar, inga höga valv.

Guds hus var det likaväl.

Idag heter byn Tygelsjö. På kullen ligger nu den ståtliga tegelkyrkan, finansierad av rika skånska bönder vid förra sekelskiftet. Strax utanför kyrkans kor, hittar den som gräver resterna efter medeltidskyrkan som ersatte stavkyrkan.

Ett årtusende. Tre kyrkor. Släkten följa släktens gång.

Oräkneliga är de gånger klockorna kallat till gudstjänst. Oräkneliga är de barn som döpts i den massiva dopfunten, som efter nio hundra års tjänst fortfarande välkomnar byns nyfödda in i den kristna kyrkan. Oräkneliga är de böner som fötts ur människors längtan, glädje, tvivel, hopp och sorg. Men genom allt – en Gud.

Ett årtusende. Tre kyrkor. En Gud.

En Gud, sann och evig. Densamme. Fader, Son och Ande. Idag, igår och imorgon. I evigheters evighet.

Och jag? Ett flyktigt ögonblick av dessa tusen år är mitt att förvalta.

Det ger perspektiv.

1 kommentar:

  1. ... och du förvaltar det väl.
    Allt gott till dig Helena.

    SvaraRadera