#97. Kyrka öppen för alla – utom Kristus?

”Ge oss ditt vallöfte. Och vi lovar dig en kyrka öppen för alla.”

Så lyder rubriken som möter mig när jag går in på valloftet.se – Socialdemokraternas hemsida inför kyrkovalet. Nu behöver man i och för sig inte läsa särskilt långt i texten för att inse att det där med ”alla” nog är en definitionsfråga. ”Alla” i bemärkelsen ”alla som vill vara delaktiga” handlar det naturligtvis inte om, i vanlig ordning när kyrkvänstern talar. Nej, det handlar om att kyrkan ska vara öppen för ”alla som tycker som S”.

För alla dem som händelsevis inte tycker som S (och vi är ju rätt så många), får man förmoda att kyrkportarna kommer att drämmas, bultas och spikas igen. Alternativt kommer någon form av ideologisk omprogrammering följt av offentlig botgöring att erbjudas, ty i den renläriga vänsterkyrkan finns ingen plats för sådana som tycker olika.

När jag läser texten på valloftet.se får jag istället veta att jag och de som delar mina åsikter ”är redan alltför många”. Okej. Men om vi är för många, så undrar jag hur S hade tänkt lösa problemet och få oss att bli färre? Uteslutning? Det går ju alltid att göra en fräsch nylansering av bannbullorna. Men vad hände då med det där lilla ordet ”alla”? Det hänger liksom i luften.

Den som klickar vidare kan läsa det socialdemokratiska valmanifestets punkter. De lyder som följer:

”Svenska kyrkan ska sätta människornas behov i centrum

1. Visa lyhördhet och omsorg vid dop, konfirmation, vigslar och begravningar!
2. Förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig delaktiga!
3. Håll Sveriges kyrkobyggnader och kyrkogårdar öppna och välvårdade!

Svenska kyrkan ska stå upp för allas lika rätt och värde

4. Visa att kvinnoprästmotstånd och homofobi inte hör hemma i folkkyrkan!
5. Arbeta för internationell solidaritet, social rättvisa och hållbar utveckling!
6. Var drivande i religionsdialog och i arbetet mot mobbning och rasism!

Svenska kyrkan ska bekämpa de växande klassklyftorna

7. Slå larm när kommun, landsting och stat inte tar sitt ansvar för välfärden!
8. Avskaffa alla avgifter i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet!
9. Skapa fler sommarjobb åt ungdomar i samverkan med kommunerna!

Svenska kyrkan ska bidra till gemenskap och utveckling

10. Ta vara på församlingshemmen som öppna mötesplatser i lokalsamhället!
11. Skapa en god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för alla anställda!
12. Bedriv diakonal verksamhet som bryter ensamhet och utanförskap!”

Detta är alltså vad S vill att kyrkan ska göra och stå för. Det är ju fina ord, även om vissa kanske skulle lockas att kalla dem för floskler. Dessutom är samtliga avslutade med utropstecken.

Men vad säger punkterna – egentligen? Vad gör dem unika för S? Och säg den som inte håller med! Existerar över huvud taget den som tycker att Svenska kyrkan ska strunta i människors behov, förespråka rasism, öka motsättningarna i samhället och motverka utveckling? Eller visa mig den präst som lägger manken till för att behandla församlingen särdeles hänsynslöst och negligerande vid dop, konfirmation, vigslar och begravningar..?

Dock måste jag ha missat något. Ty jag noterar att jag ingenstans under ovanstående tolv punkter hittar något om kristen tro. Det lilla ordet ”Kristus” hittar jag faktiskt inte någonstans på hemsidan, hur jag än letar.

Tydligen är jag i gott sällskap när jag inte hör hemma i S visioner för Svenska kyrkan. Med handen på hjärtat klarar sig nog kyrkan bra även utan mig, så i det större perspektivet gör det nog varken till eller från om S utesluter mig. Värre – ja, riktigt apokalyptiskt illa faktiskt – är det om S utesluter själva Kristus från Svenska kyrkan. Då blir kyrkan inte långlivad. Utan Kristus – ingen kyrka. Det är väl knappast teologisk överkurs att dra den slutsatsen.

En logisk slutsats av att S helt utelämnar Kristus från sitt valmanifest, är väl att Kristus inte är så viktig i vänsterkyrkan.

Låt mig då jämföra med Frimodig Kyrkas valplattform. Frimodig Kyrka är den nomineringsgrupp som tydligen upplevs som det största hotet av S, av deras tidigare attacker att döma. Det är tydligen vi som ”vill vrida klockan tillbaka” och bland oss som de ”kvarvarande kvinnoprästmotståndarna” och ”högerkristna” gömmer sig (begreppen inom citationstecken hämtade från skrämseltexten på valloftet.se).

Valplattformen för Frimodig Kyrka låter sig nu inte begränsas till tolv punkter av floskler, utan är mer beskrivande och återfinns i sin helhet här.

Alltså väljer jag att begränsa mig till att citera den första och den sista punkten. Du som känner för en intellektuell utmaning kan ju försöka finna skillnader mellan de två nomineringsgruppernas grunder:

”Våga vara kyrka
Frimodig kyrka vill att bekännelsen till Jesus som Kyrkans Herre, skall vara tydlig i Svenska kyrkan. Portalparagrafen (1 kap. 1§) i kyrkoordningen, som kyrkomötet enhälligt beslutat om, uttrycker denna bekännelse.

'Syftet är att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.'

Självklart skall vår kyrka, precis som andra trossamfund, styras utan inblandning av politiska partier. Frimodig kyrka önskar att Svenska kyrkan åter skall bli frimodig med en ökad kärlek till och förtroende för Ordet. Detta visar sig i omsorg om och öppenhet mot människor, ansvarstagande för skapelsen och iver att föra allt fler till en levande relation med Jesus Kristus.”

samt

”I världen, men inte av världen
Vi lever i en mångkulturell tid men kraven på homogenitet är alltjämt, paradoxalt nog, påtagliga. I sin iver att behålla så många medlemmar som möjligt har Svenska kyrkan alltmer försökt anpassa det kristna budskapet till sekulära värderingar. Den kristna kyrkan är kallad att leva i sin samtid, men utan att ge avkall på sin tro. Genom att vara fast rotad i Guds ord kan Svenska kyrkan obekymrat möta dagens människor, utan att avskärma sig ifrån omvärlden. Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan frimodigt skall leva i världen men inte av världen. Svenska kyrkan får inte vara rädd för att gå emot tidsandan, när så krävs, för att stå upp för det glada budskapet om Jesus Kristus, som Vägen, Sanningen och Livet.”

Är det vi som står för dessa värderingar som Socialdemokraterna anser att det redan finns för många av inom Svenska kyrkan? I så fall undrar jag vad Socialdemokraterna faktiskt vill med Svenska kyrkan och vad de som ger S sitt vallöfte kan se fram emot om vänstern behåller sin makt över kyrkan.

En liten vink kanske man kan få av att studera illustrationen på valloftet.se. Den enda prästen är kvinna, det enda vigselparet samkönat. Av gudstjänstbyggnaderna står moskén i centrum, flankerad av en kyrka och en synagoga.

Det Socialdemokraterna propagerar för är inte en kyrka med Kristus i centrum. Däremot propagerar man för en vänsterideologisk, synkretistisk, andlig intresseförening. I denna strävan är det kristna (och de kristna) närmast problem att överkomma och Kristus en profet i mängden. Om detta hymlar icke Olle Burell, Tro och solidaritet, Föreningen Hjärta, seglororna, Anna Karin Hammar med flera och om detta har jag skrivit tidigare.

Socialdemokraterna undanröjer alla tvivel om vad det verkligen handlar om när de på valloftet.se hänvisar till informationen om kyrkovalet på S hemsida. Där ”kan du följa Socialdemokraternas valrörelse inför kyrkovalet den 15 september 2013 och ta del av fler konkreta politiska förslag” upplyser man.

Jodå. Där kan du få ta del av ”fler konkreta politiska förslag”. Det är nämligen politik det handlar om och inget annat. Vi som anser att politik inte hör hemma i kyrkan men att Kristus gör det, finns det däremot ingen plats för i S framtidskyrka. Inte för Kristus själv heller, för den delen. Inte ens i valmanifestet.